Tand och TV och cigg och bönder och ...

Jag verkar ha nå´n varannanveckas sjuka. Förra veckan var jag okej. Denna veckan är jag sjuk igen. Mest förkyld och trött.

Att sluta röka var perfekt när jag hade ont i halsen tänkte jag. Så jag plockade fram snuset och köpte tio klubbor. Att klubba mig i huvudet med. Typ.

När jag stoppade in den första klubban i munnen tog jag ett djupt bett. Ut ur munnen kom klubban och där satt trofén ... en halv tand.

Måste ringa tandläkaren när jag är bättre. Tusan. Så jag har lagt ned klubborna. I går rökte jag bara sju cig. I vanliga fall är det 30-40. Men nu har jag redan rökt sex idag så jag vet inte hur det blir ... men det är mindre ändå.

Jag kollar mycket på TV i min sjuka. I går såg jag Bonde söker fru. Jag har inte sett det tidigare den här säsongen. Så jag vet inte vilka de är. Men alltså den där bonden som verkade prata skånska eller halländska ... som sade att Stefan och Krister var hans favoriter (inom film?!).... Gosh ... om jag nu hade tagit detta jättesteget att ställa upp i TV och ragga ... efter denna bonde ... (för det första vore jag lobotomerad för att detta skulle hända) men alltså ... Stefan och Krister .... jag tror jag hade plockat upp en pistol och skjutit honom. Om jag hade haft med mig en pistol. Och det brukar jag ju inte ha. Så frågan är vad jag hade gjort? Nickat stillsamt som flickan igår? Mmmm... liksom utan hopp... kollat efter möjligheter att ragga via radion istället ...

Jag - en stickerska

Det första min gäst i fredags sade när han kom in genom dörren var: här är ganska inpyrt med rök.

Jag funderade en stund på att slingra mig. Skylla på nå´t. Låtsas som om det inte alls var som jag röker så mycket. Men jag kunde fan inte komma på nå´t.

Jag vill inte bo inpyrt.

Jag måste (MÅSTE) sätta ett datum nu för när jag bara kan röka på balkongen. Och så får jag varva med snus inne. Jag köpte ju en dosa för nå´n vecka sen men jag tycker inte det är gott längre. Jag blir bara röksugen av det. Men jag får öva upp ... affirmera: snus är gott snus är gott ...

Och igår när jag var ute och shoppade köpte jag faktiskt garn och stickor!! För att jag ska ha nå´t i handen när jag snusar. Sist jag stickade var för tjugo år sen. Tre halsdukar med stora hål i. En i neonfärger som jag gav till min pojkvän (han såg ut att börja gråta när han mottog detta mästerverk), en till mamma (som tittade på alla hål och sade erhmm ja den var ju fin) och så en till pappa som var smal som toapapper och den var också den mest håliga. Den lades på hatthyllan och kröp så småningom in i väggen av pur skam.

Men NU! NU - ska jag sticka mästerverk! Om jag kommer ihåg hur man gör ... hm... det gör jag nog inte när jag tänker efter. Men alltså har man en gång cyklat så sitter det där. Kanske.

Jag ska köpa en ny säng. Men jag vet inte var jag ska göra av den gamla. I vindsutrymmet kan jag inte knuffa in den - där är helfullt.

Är det nå´n som vet om det finns nå´n affär som lämnar av den nya sängen samtidigt som de hämtar ens gamla? Jag har för mig att jag läst om nå´t liknande.

Svenska akademin

Om en timme ska Horace visa sin nuna.

Ur hans lilla näbbiga mun vill jag höra: Joyce Carol Oates.

Om han inte säger detta ska jag käka upp mitt nattlinne. Så det är lika bra att jag förbereder nattlinnegrytan redan nu. Börjar skala lök. För det är nog nå´n ointressant kenyan som får det ...

Är det inte hög tid nu för Oates?

Skogsgalna

Jag har legat däckad en vecka i förkylning/influensa.

Nu är jag på G igen.

Är det inte väldigt mycket artiklar just nu om dödade björnar i tidningarna?
Varför ska folk ut i skogen för? Kan de inte göra nå´t annat? Köpa tandblekningsmedel ... eller nå´t.


Fattar inte den här skogshysterin. Låt djuren bo där. Shoppa en ny tröja istället. Börja röka. Ta LSD. Men gå inte ut i skogen, för bövelen.

Knepigheter

På Expressen-sajten är den första nyheten just nu om terroristerna i Köln. Efter det är den största nyheten om Pelle som bara har sex med sin fru 1-5 gånger om året.

So what? Mycket märklig nyhet. Det hade lika gärna kunnat stå: "Mette föredrar tuggummi med jordgubbssmak".

Eller: "Märta har inte bajsat på hela veckan. Först idag testar hon laxeringsmedel".

Skum tidning det där.

Nu måste jag till djursjukan för Dotty blev kastrerad för två veckor sen. Så stygnen ska tas.

Försvunna Carolin

Jag läste precis att 20 personer erkänt sig skyldiga till hennes försvinnande.

Vad driver dem? Käkar de dålig frukost? Bantar de ständigt och är ilsk? Som en fastkedjad tax på en gård. Bjäbbiga.

Berömmelse? Nä - de kommer väl aldrig att bli dömda (förhoppningsvis - av många skäl) så de kommer aldrig att bli kända som nå´t annat än 43-åringen (eller 28-åringen ... eller ..).

Jag vill inte bli känd för/som min ålder. Förfärligt. Istället för att folk hade kallat mig för Mette hade de sagt 39-åringen: Fråga 39-åringen om hon vill ha en öl till.

Usch usch usch.

Nä - de måste helt enkelt vara uttråkade. Vad gör man egentligen ute på vischan så högt upp i Norrland? Hm ... super till? Ja, det och anmäler sig själva för diverse brott. Jo - så är det nog.

Knepiga känslor - eller kallas det sorg?

Idag har fanimej luften gått ur mig totalt. Borde jobba. Borde tvätta.

Jag har kämpat så himla länge med att hålla tankarna borta. (Tramset nedan är ett bevis på det)

Angående pappa vet ingen än om han har strupcancer eller inte längre. Men så hade han också lungcancer. Så han blev opererad för ett par dagar sen i Lund. Det sjukhuset ser inte roligt ut. Det reser sig som en jättefabrik över staden. Med kyrkogården behändigt sidan om. UMAS här i Malmö är mycket trevligare. Det är små hus på ett jätteområde. Lund är i stort sett bara det här jättehuset. Kallt, hårt och grått.

Nu fick jag precis veta att den unga killen under mig (han som jag bla vittnat mot i en rättegång) är död. 29 år gammal lade hjärtat bara av. Här - under mig - nå´n meter bara från mig har han slutat att andas och jag har inte märkt nå´t. Så konstigt. Jo jag har ju märkt att han inte har skrikit eller slagit sin flickvän i vanlig ordning den senaste veckan. Men jag har trott att han var inlagd faktiskt eller satt inne (han gick på heroin - eller alla droger). På den senaste tiden kom han och jag överens - efter år av KRIG. För några veckor sen fick jag en söt present av honom. Han sade att de odlade sötärter på balkongen och ville jag ha några? Jo visst, det ville jag. Dagen efter ligger det TVÅ sötärter i mitt brevinkast. Om nå´n ger en ett så´nt erbjudande tror man ju att man ska få en liten påse med fler än två i. Men jag fick två - som jag faktiskt åt med god aptit. Sista gången jag träffade honom var på närlivsen samma dag han dog. Han kysste mig och sade att jag var vacker och jag sade att de två sötärterna var nå´t av det gulligaste jag fått på länge. Och så bjöd han ner mig på middag. De skulle flytta och han ville laga till nå´t till oss alla innan sade han. Jag skrattade och sade att javisst!
På kvällen lade hans hjärta av.

Jag känner mig risig nu. Mest har jag ju bråkat med honom. Satt käppar i hjulet för hans privata misshandel av tjejen. Ringt på och skrikit åt honom och han har skrikit tillbaka.

Min hjärna har spunnit på i flera månader nu. Jag har gjort allt för att stänga av mig. Men nu har jag landat nå´n knepig stans. Känner sorg.

Så mycket elände som händer.