Vilken dag.
Började med att en galning smällde en bomb i ett av grannhusen. Obehagligt - kommer galningen att göra om det i mitt hus inatt?
Sen blev min släkting som har leukemi så pass sjuk att de ringde från sjukhuset och sade att hon inte hade långt kvar. Så jag, syrran och mamma satt hos henne till nu. Hon har en temp på 32 grader. Hon är väldigt borta. Har lunginflammation för tredje gången på kort tid och är bara skinn och ben nu.
Antingen sticker jag dit inatt igen och sitter eller tidigt imorgon bitti.
Känner mig så slut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Usch, vad hemskt...tänker på dig!
Kram, Jenny
<3
Nää ... du har för mycket nu. Tänker på dig.
Tack!
Syrran har stuckit till sjukhuset nu och fått en säng in på rummet. Hon ska ringa om det blir nå´n försämring.
Tänka sig... jag hörde om den där explosionen i Malmö på TV-nyheterna och kunde inte låta bli att tänka på dig - det VAR alltså så pass nära ! Usch !
Zaccheus
Jag tänkte på dej när jag läste om sprängningen, men att det var så nära!
Och jag håller med PGW, alldeles för mycket nu, för dig.
Kram.
Jag tänkte på dig när jag hörde var det hade smällt, förstod att du bodde i krokarna, jag säger som de andra , du har mycket för mycket omkring dig nu!
Tack för det!
Jo det huset ligger här om hörnet. Det verkar som om de som bor där inte vågar vara hemma. Det är nästan helt släckt överallt. Någon vågar bo överst men sen är det dött.
Så tungt och jobbigt livet är ibland... Här har inte heller varit någon dans på rosor. Kram på dig.
Hur är det med dig?
Kram, Jenny
<3
Skicka en kommentar